Vem behöver något annat än er

Idag fick jag verkligen en bra bild av hela min vänskapskrets, och jag skattar mej själv som verkligt lycklig. Skulle aldrig någonsin kunna be om bättre vänner än de jag har, om det endast är skolkompisar eller hästisbästisar – jag är verkligen berikad med vackra människor runtomkring mej.

Så, jag kommer till första skoldagen av sista terminen i högstadiet, och där får jag direkt grattiskramar av både Linn och Julia som utan påminnelse kom ihåg vad det var för dag. Sedan ser jag Alexander, och vad har han i händerna om inte en present? Jag kommer inte ens ihåg att jag skulle ha sagt något om en födelsedag, men han kom ihåg i alla fall. Anna skickade flera fina SMS, Jonny gav mej många kramar som nästan tog ont (som jag vill ha dem då, alltså) och massor med gamla kompisar från lågstadiet kom ihåg mej! Det var fint då Melanie och Erica skamlöst kom och kramade mej i korridoren även om de orsakade stockning i folkmassan, och alla i klassen verkade gratta mej; även de som jag inte har pratat med på evigheter. Innan jag kom ut genom skolans dörrar så hann också Alina gratta!

Och under hela dagen kom fina grattismeddelanden i både SMSform och på facebook – annat än från familjemedlemmar och familjevänner så grattades jag bland annat av Maja, Sandra, Alexander, Tom, Abby, Chloe, Max och Amanda – till och med Aleksi. Är även lyckligt lottad med mina internetvänner, och gick igenom hela dagen med ett konstant leende!

Nå, nu till hur jag tillbringade dagen. Kände mej passligt cool då jag fick åka bil från skolan till stan – mindre coolt var det då jag insåg att det var Robins mammas lilla sötisbil som var transportmedlet, men det var egentligen inte ett så stort problem. Robiten och jag tog en spännande väg in till stan och efter det parkerade vi utanför Övis, varifrån vi sedan styrde stegen direkt mot bokhandeln – han skulle ha häften, jag skulle ha papper till företagsmarknasdsföringen. Efter fyratiden så joinade Linsen oss, och efter att jag köpt en bok från bokhandeln så for vi på loppis. Jag hittade själv inget, men det är alltid trevligt att gå omkring och titta på allt som finns där! Men det tickade närmade och närmare stängningstiden och vi var relativt hungriga, så vi for till RAX och öste i oss mat tills vi inte visste vad som var upp och vad som var ner.

När maten var uppäten så tog vi en tur igenom Gina Tricot, och efter det för att kompensera så gick vi igenom Dressmann.

Det var en trevlig dag, jag hade roligt och är glad att jag valde mina hästisbästisar att tillbringa dagen med!

Continue Reading

Andra januari: Pizza John-pennor!

tumblr_mysbbnLG5g1t5z9oho1_1280

Jag skulle vilja påstå att det är allmänt känt att jag är en Nerdfighter – jag nynnar på Hanks låtar medan jag staplar Johns böcker under min huvudkudde för att ha dem nära mej och allt detta medan jag har på mej min ”Holden Caulfield thinks you’re a phony”-tshirt! Jag har inte satt in all denna ansträngning för att folk inte ska veta om den största, viktigaste delen av min personlighet.

Så, under The Twelve Days of Pizzamas så beställde jag en Pizza John-collegetröja och pennorna på bilden, och jag är lite mer än väldigt lycklig över att äntligen få dem; jag har ju trots allt väntat sedan oktober! De på DFTBA Records vet precis hur man firar jul – börjar i oktober och slutar i mitten av december!

Pennorna ska jag använda i gymnasiet för att fastställa det faktum att jag är en nörd för mina nya skolkamrater. Så att ingen får fel bild – det är viktigt att de vet vem de har att göras med.

Continue Reading

Första januari: Sherlock är tillbaka

Skärmbild (89)-vert

Linnea och jag skyperingde medan vi tittade på BBC One streamen för säsongspremiären av Sherlock – avsnittet som jag har väntat på i två år! Det är ganska sjukt att jag har väntat sedan jag var fjorton. Men jag var inte jättebesviken; avsnittet var väldigt roligt, det var inte värst spännande (bara några minuter då de glömde att kolla brasan för igelkottar) men det är väl något man kan pusta ut över – eller åtminstone tills säsongsavslutningen kommer.

Annars skulle jag våga argumentera att Mark Gatiss antagligen suttit vid tumblr de senaste två åren!

I alla fall, jag grät. Men vad gråter jag inte till?

Continue Reading

Jag byter språk för att därför

Jag vet inte varför jag byter språk, men kan man så ska man? Okej, nej, så är det väl inte riktigt och jag kommer antagligen att byta tillbaka till engelska vid någon tidpunkt, men tills det så kommer jag att skriva på svenska. Jag vet inte varför, ingen vet varför. Det är en djup fråga som inte behöver ett svar för att det här är inte filosofi det här är mitt i natten.

Continue Reading