for a second there we’d won

Så några tankar kring mitt byte till vanliga linjen.

Engelskan är rent ut sagt, ett skämt. Ett elakt, djävulskt skämt. Endast gjort värre av en lärare som inte tror jag kan ett ord engelska; det är en ren plåga. Så jag sitter och gnisslar tänder tre gånger i veckan, vilket är underbart. Men annars är ämnena bra, perioden har det livsräddande franska i sig, och historia 7 som lyfter mitt humör hundraprocentigt varje tisdag och torsdag. Annat än det har vi matte och modde som pryder mitt periodschema, och en så här långt relativt intressant kurs religion. Det här klarar jag mig nog igenom, bara för att börja en period med psykologi x2 och modersmål x2, men helt utan finska och matte för första gången i hela min gymnasietid.

Så, jag kanske inte är helt lika taggad på skolan som jag är van att vara, men allt löser sig förr eller senare.

Åtminstone har jag en asball piercing, så vi kan se på den en stund.

DSC_0069

Continue Reading

Industrial piercing

Igår gjorde jag något som jag vägrar att säga var ett dåligt val för jag har velat ha en så länge, men jag skaffade en industrial piercing! Och jag är så jävla nöjd, det ser skitballt ut, och det tog inte ens ont.

Eller ja, saken är att det var ju inte precis bekvämt. Och jag skäms inte med att erkänna att jag hade min mor bredvid mig för att hålla min hand, men jag tyckte inte det var så hemskt som jag intalat mig själv att det skulle vara. För jag hade ju frågat runt lite innan, hela sommaren, varje gång jag stötte på någon med en industrial så kollade jag med dem hur de tagit det och om det var så hemskt som jag förstått det var – och alla, precis alla, sa att det var den värsta smärtan någonsin, typ, spyfärdig smärta som skulle hålla i resten av året. Så, jag satte ju mig i stolen och väntade mig att jag skulle förstöra min fina eyeliner med tårar av arg smärta.

Och det är väl kanske därför jag inte tyckte det tog så värst ont, för jag väntade mig något tusen gånger värre. Fast nu låter det ju som att jag tyckte det var ungefär lika hemskt som en kittling, men nej, det var obekvämt och tog så mycket mer ont än mina tre par hål i öronsnibbarna, och den kortvariga smärtan som kom då nålen skulle genom brosket var något jag skulle kunna jämföra med den värsta mensvärken jag någonsin haft koncentrerad till mitt vänstra öra – men det var över så snabbt att jag inte ens hann blinka väldigt många gånger. Fastän andra hålet var ganska mycket värre så gick det ju mycket snabbare.

Så ja. Nu är jag 100% häftigare.

DSC_0043

DSC_0046

(här är bilder som tyvärr också inkluderar min otroligt osexiga utväxt. jag vet. förlåt. det försvinner imorgon.)

Continue Reading