2015 i selfies

Jag tror jag har gjort detta nu två år i rad? Dags för det tredje!

Och som man ser ingick jag året med tråkigt, brunt hår, och det livades inte ens upp med min Captain America-onesie, som i början av året var helt nyinköpt! Det har upplevts lösögonfransar och dåligt hårdagar och Clark Kent-esquedagar, och så återgick jag såklart till det rosa håret passligt i tid inför Provinssirock. Standardhår, ändå.

Tycker annars jag sett precis likadan ut hela året, vilket är något av en besvikelse. Borde spice up my life lite mer.

Nåväl, nu ska vi in i 2016 och se nya hårfärger! Förhoppningsvis.

Continue Reading

2015 i ett nötskal

Det har varit ett bra år. Det är min instinktiva tanke då jag måste fundera över 2015, men inte har det varit förvånansvärt fantastiskt heller, liksom, inte har det varit ett 2013 inte. Men Adele släppte en ny skiva, jag åt (antagligen) min kroppsvikt i jordnötssmör och jag såg The Script live – jag har väl inte egentligen något enormt att klaga på. Jag fick resa långt och se mycket och jag har gjort bra ifrån mig i skolan; jag känner att året jag lämnar bakom mig antagligen är så bra som det kunde ha varit. Man ska ju inte sikta orealistiskt högt heller. Jag borde kanske ha gått på gym mer, men det är väl egentligen bara något att hoppas bättras i 2016, som med mycket annat.

Det var egentligen åter ett år av första gånger, första festivalen, första gången att se Star Wars, och mina första religiöst inriktade plättar (gratis är gratis, amirite), och det känns som att mina kommande år kommer att repetera detta mönster, vilket gör att jag ser framemot alla nya första gånger jag har framför mig – men mest ser jag nog framemot alla nya möjligheter osv osv. Mest ser jag framemot mitt körkort. Bara någon vecka kvar nu.

Det har varit mitt sista år som minderårig, så helt lagligt sett är mitt sista år som barn bakom mig. Det är ganska skrämmande, med tanke på att jag lätt inte är redo att bli någon form av vuxen. Jag firade ju 2009 i musik för något dag sedan, för guds skull – vilken fullvuxen människa gör det? Jag kan knappt koka potatis men snart är jag 100% vuxen och självständig.

J o b b i g t.

Men ja, om vi ignorerar that can of worms en stund, här har jag nu lagat ett litet collage med stunder som gjorde 2015 värt att leva. Man kan bland annat se massor av mat och bilder av Anna, men också konserter och och lite festande, nätter i Stockholm och då jag var on top of the world i the Empire State Building tillsammans med en av mina bästa vänner; avokadodominerade frukostar, materiell lycka, reese’s, serietidningar, sommarpicknickar och brädspel och kusin och mamma och storebror och alla möjliga andra saker som gjort detta till ett riktigt bra år. (det kanske är värt att nämna att dessa är de tamaste sakerna som hände)

Nåväl, skulle jag ha en drink skulle jag dricka till ett gott 2016, men det får antagligen bli senare.

Gott nytt år!

Continue Reading

Jag är ju inget om inte en följare

… vilket såklart betyder att jag kollade vilka som var mina nio mest gillade bilder på instagram från i år. Jag kan ju inte direkt påstå att jag är förvånad att fyra av bilderna är från USA, men det är ju ändå smått roligt att de fem andra är tagna den senaste månaden, give or take. Nåväl, det har varit ett riktigt bra instagramår, och nu blir det att satsa på ett ännu bättre i 2016!

Continue Reading

The sun is up, the sky is blue, it’s beautiful and so are you

Tillbringade hela gårdagskvällen tillsammans med min bae, Lotta. Det var ändå ett tag sedan vi sågs bara vi två och diskuterade livshändelser, så det blev mycket prat om allt möjligt, men framför allt känns det bättre kring mammas flytt, för jag är ändå helt övertygad om att jag inte kommer vara ensam. Allt löser sig nog, och det är ju bara lättare då man har någon som Lotta att spela Trivial Pursuit med tills två på natten.

Continue Reading